Plast och sex

Igår var jag med mina bröder på Grease. Det var en fasansfull upplevelse. För 12 år sedan såg jag den på Chinateatern minst 7 gånger och det var fantastiskt - en hyllning till filmen. Tror jag i alla fall, kan inte svara för mitt kritiska tänkande men jag var inte dum i huvudet, det vet jag säkert.

Nu alltså. När den "breda" kulturen trillar så djupt ner i ett hål som föreställningen i går så innebär ju det att alla tänkande människor måste ta avstånd. Och det gör mig ont, det gör det. Grease är lättsam underhållning, jag förstår det, det är inte det jag sätter mig mot. Men idén om att man måste köra över de uns av djup eller trasighet som finns i berättelsen med ångvält, det handlar inte om pjäsen - det handlar om idag. Uppenbarligen är vi numera så förstörda att det inte finns utrymme för Rizzo att vara annat än en helt vanlig idiot, att sexanspelningarna måste läggas ut explicit och i ansiktet på oss HELA TIDEN, att ett skämt om Jans fetma får ta flera minuter och mjölkas till ren ondska.

Jag anade det redan med Cabaret på Parkteatern. Musikal ska tydligen tvättas från intelligens och fyllas med plast och sex. Vi har sett highschoolfilmen gå samma utveckling - jämför Sixteen Candles och American Pie 3 - och det leder till att glappet mellan "hög" och "låg" kultur bara ökar.