Fienden VI

Den här valrörelsen skiljer sig från de tidigare i mitt liv. Jag har alltid vetat att högern egentligen bara försvarar rika, priviligerade, vad man nu vill kalla de övre skikten, men jag har aldrig hört det så explicit som nu. Att inte ens vara rädda för att skrämma väljare med direkt människovidriga uttalanden säger något om hur det står till med de svenska väljarna. Det är lättköpt att jämföra med Tysklands trettiotal men ändå, om jag läser alliansens förslag så ser jag ju klart och tydligt att de räknar med ett bortfall. Alla kan inte vara vinnare, det ska man tydligen bara acceptera. Det finns inte ens en civilicerad ton i det längre, det är djungelns lag även i politikerretoriken. Redan när Reinfeldt satt förra året i Debatt i norrland och berättade för avskedade fabriksarbetare att a-kassan skulle sänkas för att "hungriga vargar jagar bättre" så insåg man att det finns en ny sorts ondska i Sverige. Och mycket riktigt:

"Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt skall inga standardkrav skattefinansieras."

Fredrik Reinfeldt tycker att ett drägligt liv är lite pölsa i parken (jodå våra lokala alkisar personifierar det).

"Vi vet att
då ökar ansträngningarna man gör för att skaffa ett nytt jobb"

Mikael Odenberg, ekonomisk talesman för m, berättar om konsekvenserna av sänkt a-kassa för långtidsarbetslösa med 1200kr/mån. Huruvida jobbskaffandet ska ske på toapapper från ett härbärge förtäljer inte historien.

"... en rakryggad fritänkare som är värd vår beundran"

Charlotte Cederschiöld sitter i EU-parlamentet för m och pratar m Silvio Berlusconi. Att han verkar vara den enda i Italien som har rätt att vara "fritänkande" kanske har bidragit något till hans image?

Och slutligen, Ann-Marie Pålsson, moderat riksdagsledamot uttalar sig om att korruption och mutor ibland kan vara bra för samhället. Kanske förväxlar hon samhället med sin egen bostadsrättsförening?

Citaten är sammanställda av www.sannasiffror.nu, en frisk fläkt och otäcka avslöjanden - som om det behövdes fler?