web stats

Wednesday, June 21, 2006

Unga och sexiga kollegor

Brev till DN idag:



Jag vill påpeka att bilden av alfahannen omgiven av ett sexigt harem som förmedlas i dagens artikel om csi-kloningen säger mer om artikelförfattaren än om serien. Nog för att CSI kan ha en tunn historia, bli likriktad och att ledarmännen är skrattretande besserwisseriga men att beskriva kvinnorna i serien som "unga" och "sexiga" är bara oinsatt misogynt. I original-csi återfinns några av den amerikanska tv-världens minst stereotypa kvinnor, vid sidan av West Wing. Enda anledningen att jag väljer CSI framför andra serier i sin genre är just kvinnoporträtten. Utan att gå närmare in på det så verkar regeln inom populärkultur/tv vara att framgångsrika kvinnor måste bli mödrar, nyförälskade eller bryta ihop sin hårda fasad och visa sin "verkliga" mjukhet. I CSI slipper vi det. Marg Helgenberger, född 58 - inte särskilt ungt i den amerikanska tv-världen? - har visserligen levt ett hårt liv men har ingen påklistrad tuff fasad som skälver och rämnar, hennes karaktär får lov att ha integritet utan att beskrivas som varken särskilt olycklig eller särskilt frigid. Hemskt befriande. Jorja Fox, född 68, är likaledes snarare besläktad med Fantomen än Diana, även i de avsnitt där kärleken inkräktar på hennes yrkesroll slipper vi haranger tjejer emellan om hur svårt det är med kärlek på jobbet. Hon är orubblig, stolt, stark, allt det där kvinnor inte tillåts vara i amerikanska serier överlag. Liknande kan sägas om CSI:Miamis motsvarighet i Emily Procter, likaså född 68 och alltså liksom Jorja Fox nästan 40 år i amerikas ungdomshetsideal.



Det är lätt att slentrianbestämma kvinnor till traditionella positioner och genom det reproducera det man säger sig vara emot. Ett hederligt misstag som ändock ersätter en möjlig reflektion av det slag jag gör ovan. Artikeln hade varit förtjänt av det, ett litet inklämt påstående om den eventuella subversiviteten. "Ett gäng unga sexiga"-någonting över huvud taget, känns som en mening man alltid bör ifrågasätta - skriver jag det för att jag menar det eller för att jag är van vid att läsa det?



Mvh
Alice